”Gör det mer attraktivt att utbilda sig till audionom”

”Gör det mer attraktivt att utbilda sig till audionom”

Audionomer behöver bättre möjligheter till kontinuerlig fortbildning, specialisering och en god lönekarriär, skriver Cecilia Laurell och Alev Pektas Sjöstrand från Audionomerna i SRAT.

Publicerad: 20 november 2023, 05:30

Hörselnedsättningar behöver upptäckas i tid. Icke behandlad hörselnedsättning ökar risken för demens, kognitiva problem och psykisk ohälsa. I dag räcker resurserna i hörselvården inte till. Väntetiden för att träffa en legitimerad audionom är lång.

Med en snabbare diagnostisering skulle vi audionomer kunna behandla och rehabilitera betydligt fler. Men det kräver politisk vilja och en kraftfull investering i svensk hörselvård. Det behöver bli mer attraktivt att jobba som audionom – det är en förutsättning för att vända de problem vi ser i dag med odiagnostiserade hörselnedsättningar.

En hörselnedsättning kommer ofta smygande men blir mycket påtaglig för den som drabbas. Personer som har nedsatt hörsel hamnar ofta i ett socialt utanförskap. Det är svårt att följa med i samtalen på jobbet och det uppstår lätt missförstånd. Utmattning eller depression kan drabba den som har en oupptäckt eller icke-behandlad hörselnedsättning.

I Sverige finns det över 1,5 miljoner personer med hörselnedsättning. En vanlig missuppfattning är att det främst handlar om äldre personer, men hörselnedsättning drabbar också bebisar, barn, unga och yrkesverksamma vuxna. Hela 60 procent av de drabbade har inte fått behandling eller diagnos, vilket innebär ett stort mänskligt lidande. I förlängningen leder det ofta till sjukskrivningar, arbetslöshet eller förtidspension.

En obehandlad hörselnedsättning är ett stort samhällsproblem. WHO har kommit fram till att icke-diagnostiserad hörselnedsättning globalt kostar våra samhällen svindlande 573 miljarder dollar årligen. Vi måste minska de negativa konsekvenserna för både individerna och samhällsekonomin.

Hörselvården i Sverige behöver byggas ut – och då behövs fler kollegor i vårt viktiga yrke. I 12 av 21 regioner råder det i dag brist på legitimerade audionomer.  Söktrycket till utbildningarna är lågt, det är inte ens en sökande per plats i genomsnitt. Dessutom finns det bara fyra utbildningsorter i hela Sverige, varav de två nordligaste är Stockholm och Örebro.

Detta har lett till att antalet utexaminerade audionomer har sjunkit med 11 procent mellan 2017 och 2021. Vi behöver öka tillgången på kvalitativ vård och göra det mer attraktivt att utbilda sig till audionom. Yrkesföreningen Audionomerna vill:

• Att större resurser avsätts till svensk hörselvård så att vården kan ges på lika villkor till hela befolkningen.

• Att det förebyggande arbetet kraftigt förbättras, med till exempel hörselscreening av vuxna.

• Att audionomer får förstärkta möjligheter till kontinuerlig fortbildning, specialisering och en god lönekarriär.

Alltför många människor med hörselproblem lider i väntan på att få träffa en audionom. En del har drabbats av tinnitus medan andra skulle behöva en hörapparat. Vi legitimerade audionomer vill inget hellre än att hjälpa fler till ett bättre liv, med ökade möjligheter att jobba, kommunicera, studera eller prata i telefon med en kompis. Satsa mer på svensk hörselvård!

Cecilia Laurell, ordförande i Audionomerna i fackförbundet SRAT
Alev Pektas Sjöstrand, styrelseledamot i Audionomerna i SRAT