5 punkter för bättre hörselvård

Hörseln är helt central för att kommunicera

Människor är beroende av sin hörselför att, vara delaktiga i arbetslivet,delta i det sociala livet och bidra tillsamhällets utveckling. Utbyggd ochtillgänglig hörselvård är viktigt för attförebygga demens, socialt utanförskapoch ohälsa.

En utbyggd och mer jämlikhörselvård behövs

Idag kan inte hörselvården ges på lika villkor till hela befolkningen. Köerna för att träffa en legitimerad audionom är långa i många regioner. Samtidigt är det inga väntetider alls i vissa delar av Sverige. Kostnaden för hörhjälpmedelär också väldigt varierande för den enskilde beroende på boendeort. Hörselvården måste hålla hög kvalitéfrån norr till söder – och bli helt jämlik! 

Hörselnedsättningar hindrar människor från att kommunicera och vara fullt delaktiga i samhället. Om fler får behandling ökar också möjligheterna för människor att fullt ut inkluderas i samhället. När någon med hörselnedsättning får diagnos och behandling är det också positivt för familj och närstående.

Idag är hörselvården lågt prioriterad. Det behövs ett nationellt program förhörselscreening av vuxna. Hörselvården borde också tydligare integreras i primär- och äldrevården. Det kan ge fler ett värdigt och hälsosamt åldrande.

Upptäck hörselnedsättningar tidigt och behandla fler

Befolkningen i Sverige åldras och hörselnedsättningar är en folksjukdom. Över 1,5 miljoner personer i Sverige har en hörselnedsättning och det drabbar människor i alla åldrar. Risken för nedsatt hörsel ökar med åldern, men hörselnedsättningar  finns också bland spädbarn, barn, tonåringar och yrkesverksamma vuxna. Trots att hörselnedsättningar är så vanliga görs nästan inget systematiskt förebyggande  arbete idag. Här behöver vården skifta fokus till att tidigt göra insatser för att  förhindra hörselnedsättningar. Audionomers kompetens kan till exempel  integreras i fysisk byggnation och planering av offentliga rum för att förebygga
ohälsosamma ljudmiljöer.

Hörselnedsättningar behöver upptäckas i tid. Om hörselnedsättning inte  behandlas ökar risken för kognitiva problem eller psykisk ohälsa. Med ökade  resurser skulle det vara möjligt att behandla och rehabilitera betydligt fler än idag.

Det är utmattande att leva med en obehandlad hörselnedsättning och det är ett stort samhällsproblem. Omkring 60 procent har inte fått behandling eller diagnos. I förlängningen leder bristen på behandling ofta till sjukskrivningar, arbetslöshet eller förtidspension. WHO har kommit fram till att icke-diagnostiserad  hörselnedsättning globalt kostar 573 miljarder dollar per år. Om hörselvården stärks kan det leda till minskat lidande för många människor och det får positiva
effekter för samhällsekonomin.

Förebyggande hörselvård kan minska risken för demens 

Nedsatt hörsel är en riskfaktor för att drabbas av demens. Forskning som publicerats i The Lancet pekar på att behandla hörselnedsättning är av de
två faktorer som är mest kraftfulla för att förebygga demens. Att upptäcka och behandla nedsatt hörsel tidigt kan göra att fler slipper drabbas. Detta gäller också de som har ökad genetisk risk för demens.

Demens och nedsatt hörsel hänger ihop. Ett sätt att förstå det är att den som har en hörselnedsättning får sämre förmåga att lagra information i långtidsminnet. Information från långtidsminnet plockas då inte fram lika ofta hos personer som inte hör ordentligt. På så sätt får långtidsminnet sämre träning och riskerar att försämras på sikt.

Trots det starka sambandet mellan hörselnedsättning och demens är audionomer i Sverige inte  inblandade i demensutredningar idag. Hörselvård behöver bli ett obligatoriskt inslag i demensutredningar. Om hörselvården byggs ut och förstärks kan fler slippa att drabbas av demenssjukdomar.

Anställ fler audionomer och stärk yrkeskåren

Fler audionomer behöver anställas för att förstärka hörselvården i hela Sverige. Men idag är det brist på legitimerade audionomer i nästan hälften av Sveriges regioner. Dessutom har antalet utexaminerade audionomer sjunkit. Det går bara att utbilda sig till audionom på en handfull studieorter och i norra Sverige finns utbildningen bara på distans. För att vända utvecklingen måste det bli mer attraktivt att arbeta som audionom. Löneutvecklingen måste bli bättre och erfarenhet och fördjupad kompetens måste löna sig ekonomiskt.

Audionomer har mycket begränsade möjligheter att specialisera sig och det finns inget formaliserat system för att validera fördjupad kompetens i yrket. Inom den högkvalificerade hörselvården finns områden som kräver fortbildning, erfarenhet eller fördjupade kunskaper. Men specialiseringen sker nästan enbart på arbetsplatsnivå och bara då arbetsgivare erbjuder möjlighet till kompetensutveckling.

För att bygga en mer effektiv och högkvalificerad hörselvård behöver arbetsgivare inrätta specialisttjänster för audionomer. Med förbättrade fortbildningsmöjligheter skulle också kvalitén på vården kunna öka avsevärt. Med tydliga karriärvägar och en god löneutveckling för audionomer finns bättre förutsättningar att locka fler att utbilda sig eller att stanna i yrket.

Audionomer är tekniska pedagoger och hörselspecialister

Audionomer är hörselspecialister som utreder och bedömer hörselnedsättningar.  Det är ett tekniskt och pedagogiskt yrke där audionomen provar ut hörseltekniska
hjälpmedel och lär ut hur de ska användas. Audionomer tränar barn, unga, arbetsföra eller äldre i hörteknik och kommunikation. Audionomer har kunskaper om hur man skyddar hörseln, och gör arbetsplatsanpassningar. Det är en tvärvetenskaplig profession där man arbetar stödjande för att patienten ska få en bättre livssituation. När audionomer får göra sitt jobb fullt ut kan alla vara med  i samtalet på familjens julfirande igen. Audionomer gör insatser för alla som fötts  med en hörselnedsättning eller fått den tidigt i livet. Ett annat ansvar är att lägga upp behandlings- och rehabiliteringsplaner utifrån individens behov. Med hjälp av
audionomens kompetens kan fler människor leva ett mer socialt, aktivt och självständigt liv.