Reform kantad av problem

EN ÅLDRANDE BEFOLKNING, en grön omställning och en AI-revolution – svensk  arbetsmarknad står inför stora utmaningar när det kommer till kmpetensförsörjningen framöver. Ett viktigt verktyg för att möta dem är omställningsstudiestödet, en historisk miljardreform från 2022. Stödet som gör det möjligt för yrkesverksamma att vidareutbilda sig med hjälp av stöd från staten
och omställningsorganisationerna. 

Eller, som är tänkt att göra det, snararare. Hittills har stödet dock kantats av stora 
problem. Av de 9 000 personer som det hade budgeterats för under 2023 var det bara 5 000 som fick det. I år beräknas medlen räcka till 17 900 personer, men enligt CSN:s utgiftsprognos kommer inte ens hälften av studiemedlen att hinna betalas ut.

Så varför går det så trögt? Mats Eriksson, förhandlingschef på SRAT, spårar problemen ända tillbaks till implementeringen av reformen.
– Man riggade en organisation som inte kunde omhänderta den. Man blev tagen på sängen av det stora intresset och det blev en chock för CSN att klara av att fatta de nödvändiga besluten.

»Det blev en chock för CSN att klara av
att fatta de nödvändiga besluten.«

Omställningsstudiestödet var en del av Trygghetsöverenskommelsen, som slöts mellan arbetsmarknadens parter och staten 2022. Reformen var fackets stora vinst i förhandlingarna, och den blev verklighet till priset av försämringar i lagen om anställningsskydd.
– Jag tycker inte att problemen kastar något dåligt ljus över förhandlingen. Lösningen är bra om man ser till slutprodukten. Och parterna har gjort sin del.

JA, PROBLEMET ÄR inte parterna – utan politiken. CSN fick inte tillräckliga resurser för att handlägga alla ärenden. Komplicerade regler försvårade ytterligare för  myndigheten. I skrivande stund väntar 17 000 ansökningar på besked inför  hösten. Något annat som riskerar att undergräva omställningsstudiestödet är det  begränsade utbudet av rätt sorts utbildningar: Om inte universitet och andra  aktörer erbjuder kurser lämpade för personer mitt i arbetslivet spelar det ingen roll hur snabbt CSN jobbar med att bevilja ansökningar. 

ENLIGT EN UNDERSÖKNING från Saco är 35 procent av dem som söker stödet  akademiker. De flesta gör det för utbildning inom högskolan, och i första hand för fristående kurser och masterprogram. Exakt vilka kurser och program går dock
inte att avläsa, men vanliga utbildningsinriktningar som akademiker får stöd för är
pedagogik- och lärarutbildning, hälsa- och sjukvård och informationsteknik. Det berättar Hedvig Modin, utredare på Saco.
– Det är kanske inte jätteförvånande uppgifter. Vi vet att det är många lärare som 
har sökt stödet, och många inom hälsa och sjukvård. Vad gäller intresset för informations- och kommunikationsteknik så speglar det väl behovet i samhället.

»Vi har tryckt på att det krävs öronmärkta
resurser för utbildning för yrkesverksamma.«

Saco vill att man ser över utbudet av kortare utbildningar och kurser, och att det blir mer flexibilitet vad gäller var och när man kan läsa dem.
– Lärosätena har en väldig utmaning i resurserna; det är inte upplagt så att man
ska kunna satsa både på den här typen av utbildningar och bibehålla det som behövs för förstagångsstuderande. Vi har därför tryckt på att det krävs  öronmärkta resurser för utbildning för yrkesverksamma. 

HUR INTRESSET FÖR omställningsstudiestödet ser ut för SRAT:s medlemmar specifikt kan inte Mats Eriksson svara på. De får väldigt få frågor kring stödet på förbundet, vilket är naturligt, eftersom kunskapen och ansvaret ligger hos omställningsorganisationerna. 
– Generellt kan man säga att det inte finns någon jättehög arbetslöshet bland  SRAT:s medlemmar. Vi har också en hel del professioner med legitimation.  Samtidigt kan man ju då tänka sig att en del kanske skulle vilja förädla sin  kompetens med att läsa in en master eller gå vissa kurser.

OCH FRAMÅT DÅ? Resursfrågan är fortfarande central. Det är ännu oklart hur  mycket pengar som kommer att finnas avsatta för reformen i höstbudgeten. Vad gäller hanteringen har regeringen nyligen infört regelförenklingar som ska förkorta handläggningstiderna. Samtidigt byggs erfarenheten och kunskapen upp hos CSN, konstaterar Mats Eriksson. Han är optimistisk framåt.
– Man ska akta sig för att kalla det här för en misslyckad reform. Det är det inte, även om det finns en tröghet i systemet. Det är en väldigt bra reform, som med råge väger upp försämringarna i arbetsrätten. 

TEXT: TIM ANDERSSON