Flygteknikerna viktig resurs i kris

För trettio år sedan var det inte ovanligt att flygtekniker inom civilflyget var  krigsplacerade på sin arbetsplats. Det var även påbjudet att ett visst antal civila flygplan skulle stå till statens förfogande vid förhöjd beredskap eller krig.

– Men i och med nedmonteringen av försvaret är det nog ingen som tänkt på det civila passagerar- och fraktflyget som en möjlig del av totalförsvaret på länge, säger Ola Blomqvist, ordförande för Svensk Flygteknikerförening.

Flygtekniker berörs i olika grad av det förhöjda säkerhetsläge som råder. De som arbetar inom Försvarsmakten påverkas naturligtvis, men även medlemmar inom andra samhällsviktiga funktioner som ambulans, sjöräddning och polis.
– Redan innan kriget bröt ut i Ukraina fick vi veta att våra medlemmar i den typen av verksamhet skulle komma att krigsplaceras. Det visar att medvetenheten om säkerheten i landet har ökat under en längre tid, även om det kan tyckas som att kvarnarna malt långsamt, säger han.

Ola Blomqvist känner inte till att det är aktuellt att utöka civilplikten även för  flygtekniker inom passagerarflyget. Men han håller det inte för otroligt att det kan hända.

Hur skulle det påverka medlemmarna?
– Det kommer att krävas någon form av utbildning och briefing om vad som krävs av den som nyttjas i civilplikt och krigsplaceras på sin arbetsplats. Flygplatser är ett prioriterat mål för fientlig verkan, vilket kan öka risknivån i arbetet. De medlemmar som arbetar inom Försvarsmakten, varav de flesta är civilanställda,
kan komma att påverkas i högre grad.
– De kan bli involverade i internationella uppdrag. Vad Sveriges medlemskap i Nato kommer att innebära vet vi inte än, men det tillför givetvis ytterligare en dimension till frågan, säger Ola Blomqvist. 

TEXT: ANNE RALF HÅLLBUS