Våras det för sänkt arbetstid?

Det är över hundra år sedan vi införde åtta timmars arbetsdag i Sverige, och över 50 år sedan vi fick 40 timmars arbetsvecka. Sedan dess har vi knegat på inom  samma tidsramar. Detta trots ett ökande välstånd, en växande stressrelaterad ohälsa, och en skenande teknikutveckling som med AI:s inträde spås kunna  ersätta en svindlande andel av våra jobb. Så – borde inte tiden vara inne för ytterligare ett steg bort från lönearbetets kedjor?

Frågan är just nu glödhet. I flera europeiska länder har man redan sänkt  arbetstiden, och Socialdemokraterna har öppnat för att göra detsamma här.  Somliga fackförbund har dessutom börjat driva frågan.

– En förklaring till utvecklingen kan bland annat vara generationsskiftet på  arbetsmarknaden. De unga har högre krav på autonomi. Sedan pandemin och distansarbetet har vi också börjat tala mer om hur, var, när och hur mycket vi egentligen ska jobba.

Det säger Anna-Carin Alderin, svensk representant för 4 Day Week Global, en global, icke vinstdrivande organisation som i samarbete med universitet som Boston college och Cambridge undersöker vad som händer när företag ställer om till 4-dagarsvecka. Studier har redan gjorts i flera länder, och det finns gemensamma nämnare i resultaten, berättar hon.
– Vi ser att människor blir mer tillfreds med sin tid. Stressnivåerna och känslan av utmattning går ner, och de faktiska sjuktalen sjunker. Företagen får samtidigt lättare att attrahera och behålla personal.

Nu har Anna-Carin Alderin, som har många års erfarenhet som chef på bland annat Ikea, tagit initiativ till en studie i Sverige med start i september. Den kommer att genomföras i samarbete med ett forskarteam från Handelshögskolan i Stockholm och Karlstad universitet, och just nu söker man företag och organisationer som vill delta. 
– Vi får se om resultaten blir annorlunda här. Sverige skiljer ju ut sig från många länder: Vi har fler  semesterveckor, längre föräldraledigheter, och kanske mer flexibilitet. Hur det påverkar får vi se. 

Att drömmen om en kortare arbetstid lever och är stark är kanske inte så konstigt: Vem vill inte gå ner i tid med bibehållen lön? Frågan är bara hur det ska gå till. 

Ett sätt är att effektivisera arbetet. För en del av SRAT:s medlemmar skulle det fungera, men för andra skulle det bli svårare. Det konstaterar Mats Essemyr, doktor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet och nu aktuell med rapporten Är vi för alltid fast i åttatimmarsdagen?, för tankesmedjan Futurion. 

– Det är till exempel svårt att effektivisera barnmorskornas arbete. Om de ska få kortare arbetstid måste regionen i stället anställa fler barnmorskor, och då är det löneutrymmet som ryker.

»Där det inte går att effektivisera, och det måste
anställa fler, tas pengarna från löneutrymmet.«

ESSENS HAR TIDIGARE skrivit om att det är en stor andel barnmorskor som redan idag gått ner i tid – och lön – på grund av den höga pressen i yrket. Det är också många av dem som lämnar yrket av just den anledningen. I sin rapport illustrerar han problematiken med två svenska exempel. På Toyota-verkstaden i Mölndal gick man år 2002 över till sex timmars arbetsdag med bibehållen lön. Det gjorde att man samtidigt kunde införa två skift, vilket ökade produktiviteten – företaget kunde hålla öppet tolv timmar i stället för åtta.

På Svartedalens äldreboende i Göteborg däremot, innebar modellen med sex timmars arbetsdag år 2015 att man var tvungen att anställa 17 nya medarbetare. 
– I de yrken där det inte går att effektivisera, och arbetsgivaren därför måste anställa fler, tas pengarna från löneutrymmet och det blir lägre löneökningar.

EN LAGSTIFTNING om sänkt arbetstid skulle alltså kunna innebära ökade löneklyftor, där många som redan har relativt låga löner, till exempel inom kontaktnära yrken, hamnar ännu längre efter. Det skulle samtidigt försvaga facken, menar Mats Essemyr.
– Det är också skälet till att de varit njugga med att kräva en arbetstidsförkortning. Man vill själva bestämma hur man ska hantera löneutrymmet i avtalen.

Vad sänkt arbetstid skulle innebära på ett nationalekonomiskt plan råder olika uppfattning om. Svaret skiftar  beroende vad man tror om möjligheterna till effektiviseringar av arbetslivet. Mats Essemyr lutar åt att BNP skulle sjunka med antalet arbetade timmar och att vi antagligen skulle bli fattigare. Men vi har ju trots allt genomfört  sådana är reformer tidigare.

Vad hände 1971, när vi införde åtta timmars arbetsdag – innebar det att vi blev  fattigare?
– Nej, och anledningen var att de allra flesta redan hade 40 timmars arbetsvecka i praktiken. Det hade de fått i kollektivavtal. Det som hände när vi lagstiftade var bara att vi kodifierade något som redan existerade, och då berördes inte löneutrymmet. 

På grund av de starka nackdelarna med en generell arbetstidsförkortning tror inte Mats Essemyr att vi kommer att få se några stora reformer på området framöver, även om Socialdemokraterna skulle få regeringsmakten. Men han skulle inte bli förvånad om vi går ned till 38 timmars jobbvecka inom några år.

– Det är nämligen redan väldigt många som i praktiken jobbar 38 timmar i veckan, så en sådan lagstiftning  skulle inte påverka särskilt mycket. Politikerna kan ta åt sig äran av den sänkta normalarbetstiden, fast de egentligen bara kodifierat praxis. 

TEXT: TIM ANDERSSON 
ILLUSTRATION: SANDRA JOHNSON