Stressen skenar – aldrig varit högre

ALDRIG TIDIGARE HAR så många varit sjukskrivna på grund av stress. Trenden är negativ och under de senaste fem åren har antalet långa sjukfall som har med stress att göra ökat med 25 procent. Siffrorna kommer från Försäkringskassans senaste lägesrapport som publicerades före årsskiftet.

Det är tydligt i rapporten att kvinnor drabbas hårdare av negativ stress än män. Risken är dubbelt så hög för kvinnor att drabbas av sjukskrivning på grund av stress och värst är det för kvinnor mellan 30 och 39 år. Det finns två huvudförklaringar till detta: Yrken inom vård, omsorg och skola har sedan lång tid stora problem med social och organisatorisk arbetsmiljö. Det gör dessa yrken till en riskmiljö för negativ stress både för kvinnor och män. Men i dessa yrken är kvinnor kraftigt överrepresenterade och därför blir också fler kvinnor sjuka av stress.

»Det här handlar om en konstant obalans mellan krav och resurser.«

– Det här handlar om en konstant obalans mellan krav och resurser men också mellan ansträngning och belöning som lön, uppskattning eller status, säger Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan och författare till rapporten.

Den andra faktorn som rapporten pekar på är att många kvinnor tar ett större ansvar för obetalt arbete utanför jobbet – hem, barn och familj.

Den här obalansen leder inte bara till rekordhöga sjuktal. Andra effekter kan vara rent fysiska, som hjärt- kärlsjukdomar eller ryggproblem. Dessutom uppger rapporten att uppskattningsvis 770 personer per år i Sverige förlorar livet på grund av arbetsrelaterad stress.

– Det är tydligt att något behöver göras åt arbetsförhållandena inom välfärdsyrkena. Det tror jag många börjar inse. Det här leder ju också till att många lämnar sina yrken, byter jobb eller går ner i tid för att orka med.

EN AV MÅNGA yrkesgrupper inom SRAT:s branscher som märker av stressrelaterad ohälsa är barnmorskorna.

– Våra medlemmar orkar mycket, men inte hur mycket som helst. Vi vet genom egna undersökningar att barnmorskor jobbar deltid för att klara sig. Det är också många som lämnar yrket. 25 procent av oss jobbar med något annat, säger Eva Nordlund, ordförande för Svenska Barnmorskeförbundet.

Hon pekar på den ojämlikheten som fördjupas mellan tjänstemän och välfärdsyrken inom vård, omsorg och skola.

– Vi kan inte gå och lämna barnen på förskolan i mjukisbyxor och sen gå tillbaka hem och jobba på distans. Vi ska vara på plats med väldigt liten möjlighet att påverka vår arbetssituation.

Hon pekar också på det som hon ser som den grundläggande orsaken till att den psykiska ohälsan ökar mest bland kvinnor i välfärdsyrken.

– Om jag skalar löken ordentligt så handlar det om synen på manligt och kvinnligt arbete. Att producera en bil värderas högre än att arbeta i vården.

För Hanna Adlerteg-Melinder, förhandlare på SRAT, är den negativa trenden ingen nyhet. Hon tror att det behövs insatser på olika nivåer.

»En nyckel till framgång är att förstärka det som är bra i arbetsmiljön.«

– Som förbund kan vi göra vissa saker. Till exempel är arbetsmiljö stort fokus i den pågående avtalsrörelsen. Men den fackliga rörelsen kan också arbeta lokalt genom att skyddsombud och arbetsgivare arbetar tillsammans med arbetsmiljö och friskfaktorer.

Själva grundproblemet som ofta handlar om ekonomiska resurser kommer man kanske inte åt varken lokalt eller i avtalsrörslen. Men Hanna Adlerteg-Melinder uppmanar ändå till att arbeta med det man kan.

– Vi vet att problemen är många. Men det finns också bra saker på alla arbetsplatser. Jag tror att en nyckel till framgång är att förstärka det som är bra i arbetsmiljön i stället för att bara fastna i det som är dåligt.

TEXT: Per Cornell