Bild på Therese Lundin
Intervju med Folkhälsovetaren Therese Lundin
En intervju med Folkhälsovetaren Therese Lundin, där hon delar med sig av sina erfarenheter och insikter och där vi får följa hennes karriärväg från student till utvecklingsstrateg på PART.
Bakgrundsfrågor:
Thereses resa började på omvårdnadsprogrammet på gymnasiet, där hon studerade för att sedan kunna läsa vidare till sjuksköterska. Under studietiden var utmattningssyndrom något som ökade och rökning på restauranger/krogar var något som var norm. Hon började där då fundera mycket på vad det egentligen var som gjorde människor sjuka och hur man kunde arbeta för att motverka det. När hon sedan hittade det nya folkhälsopedagogiska programmet på Kristianstad högskola så kände hon att det var klockrent för henne och bytte ut sjuksköterska drömmen mot att bli folkhälsopedagog istället, något hon än idag aldrig har ångrat. Hon tog därefter examen 2003 och arbetar idag som utvecklingsstrateg på PART - Preventivt arbete tillsammans i Helsingborg.
Vad gjorde du efter examen?
Efter examen 2003 så upplevde jag att det var svårt att få jobb inom detta ”nya” område som folkhälsa var. Jag valde därför att fortsätta arbeta som undersköterska inom rehab och lite annat. Det dröjde därefter några år innan jag fick mitt första riktiga jobb kopplat till min utbildning, ett vikariat på Peab där jag arbetade med Peab Hälsa och Fritid. Ett koncept som fokuserar på friskvård, som innebar allt från att skapa aktiviteter som att arrangera fotbollsturneringar, matlagningskurser, ta fram pausrörelser, hålla i golftävlingar, samordna andra friskvårdsinsatser tillsammans med hälsoinspiratörerna, till att vara mentor och hålla i seniorgrupper. Nästa större arbetsuppdrag var ett vikariat på krog och stad projektet som handlade om att minska våldet kopplat till berusningsnivå. Ett samarbete med krögare och uteserveringstillstånd. Därefter hamnade jag på PART där jag de senaste 13 åren har haft många olika roller och varit involverad och drivit flera olika projekt och processer.
Har du läst någon vidareutbildning/kurs under utbildningen/efter examen?
Örebro universitet ”Förebyggandets konst”, processledarutbildning, projektledarutbildning
SKR:s utbildning: Tjänstedesign
BRIS utbildning: ”Expertgrupp barn” samt andra mindre mer lokala kurser.
Vad är det viktigaste du har tagit med dig från din utbildning?
Det salutogena perspektivet samt pedagogiken. Men också att utbildningen gav mig en väldigt bra teoretisk bas att stå på, förstod det dock inte förrän jag började tillämpa det i praktiken. Jag säger ibland att jag skulle kunna tänka mig att gå om utbildningen för den var riktigt bra.
Är det något som du saknade i utbildningen?
Något man hade kunnat utveckla eller lägga till i programmet är processledning, projektledning samt ledarskapsutbildning som hade gett ännu mer att stå på när man kommer ut i arbetslivet.
Berätta om ditt jobb! Hur ser en vanlig dag ut?
Min arbetsdag är väldigt varierande och involverar allt från att träffa chefer och politiker, sitta i möten, administration, kommunikation, uppföljning, planering, förankring av projekt till att ha en övergripande helhet på alla aktörer i det målet vi satt upp.
Vad är roligast med ditt jobb?
Att lyssna på vad barn och ungdomar tycker om olika saker, är otroligt givande. Jag arbetar dock sällan direkt med våra målgrupper utan PART ger stöd till de verksamheter som träffar barnen. Det näst roligaste är att möta alla dem som arbetar med barn/unga i det dagliga arbetet.
Vad i ditt arbete kan vara svårt eller utmanande?
Det är ett utmanande jobb. Förändringsarbete, budget, prioriteringar samt tillräckliga förutsättningar hos medarbetarna som arbetar med barn/unga. Att vissa lagstadgade grejer går fort, men inte andra.
Samarbetar du med några andra professioner? Vilka och på vilket sätt?
Vår utgångspunkt är att identifiera, mobilisera och samordna resurser som finns i samhället och som kan bidra till barn och ungas hälsa, skolgång och utveckling på olika sätt. Det innebär att jag arbetar med många olika professioner såsom pedagoger, socialsekreterare, specialpedagoger, psykologer, skolsköterskor, idrottsledare, friskvårds arrangörer, kulturmedarbetare, omsorgspersonal, RF SISU, BUP, Första linjen, Habiliteringen, olika verksamheter inom Region Skåne, Socialstyrelsen, andra kommuner osv…
Har du några tips till andra folkhälsovetare studenter som är intresserade av att jobba med liknande arbete?
Min erfarenhet är att folkhälsovetare studenter har ganska lite praktik (jämför med ex. socionomstudenter).
Välj därför en bra praktikplats som kan ge dig referenser, exempelvis PART, Sisu, Region Skåne eller olika utvecklingsområden. Det handlar helt enkelt om att kontakta folk, bara fantasin kan sätta gränser.
Var inte rädd för att hoppa på olika jobb efter examen, det ena leder ofta till det andra. Skriv uppsatser under utbildningen i samarbete med en verksamhet, det ger nämligen också referenser. Var inte rädd för att ta kontakt med verksamheter även om du har ett jobb (även om det inte är ”klockrent” för det du vill eller din utbildning). Verksamheterna har ofta ett stort kontaktnät och när det väl finns behov av någon på timmar så finns du redan i åtanke.
Tips hur sticker man ut
Ta kontakt genom att skicka ett trevligt mejl eller brev. Stick ut först under utbildningen, hitta timmar nånstans eller praktik under hela utbildningen. Eller testa med ideella föreningar för att få erfarenhet.
Var nyfiken, ställ frågor till dem som jobbar med det och våga be om referenser.
Vad tror du om framtiden för folkhälsovetare inom din bransch?
Vi behövs! Folkhälsa genomsyrar det mesta som handlar om vår välfärd. Studenterna som vi idag träffar brottas dock med samma frågor som vi gjorde när vi tog examen 2003. Vi som finns ute i verksamheterna behöver därför bidra till att få in denna kompetens till välfärden men också tydliggöra vad folkhälsa är. Många ser detta som att det handlar om levnadsvanor, dvs kost, fysisk aktivitet, tobaksbruk osv.
Har du något annat som du vill tillägga?
Vi folkhälsovetare behöver hjälpas åt och öppna upp dörrar för varandra! Vi på PART tar exempelvis gärna emot studenter både när det gäller praktik men också i samarbete kopplat till uppsatsskrivning. Vi kan också vara bollplank till dem som är utbildade men som behöver hjälp med nätverk eller hitta rätt vägar in i olika verksamheter.
AV: Josefine Jönsson