Rekommendationer barn 6-12 år
“Skärmtidens påverkan på barn – hur kan vi hitta balansen?” Ett seminarium med Generation Pep
I en värld där skärmar dominerar allt från lek till lärande, står vi inför utmaningen att skapa en balans mellan skärmanvändning och hälsa, särskilt för våra barn. PEP rapporten visar att barn under åtta år spenderar två timmar per dag framför skärmen, vilket motsvarar hela sex sommarlov av stillasittande tid innan de fyller åtta. Vad gör detta med deras hälsa, och hur kan vi som vuxna agera för att skapa en bättre balans?
Förebilder behövs – barn gör som vi gör
Barn speglar ofta sina föräldrar. Om vi vuxna ständigt “ska bara svara på ett mejl” blir det svårt att förvänta oss annat av barnen. Psykolog Siri Helle påpekar att skärmar kan vara både positiva och negativa. Medan socialt spelande kan stärka samvaro, kan passivt scrollande på sociala medier påverka sömnen och psykiska hälsan negativt. Här krävs att vi vuxna visar vägen genom att lägga undan mobilerna, vara närvarande och hitta på aktiviteter som lockar till rörelse och social interaktion.
Skärmtidens påverkan på psykisk hälsa
Forskning av Sissela Nutley visar ett samband mellan psykisk ohälsa och sociala medier. En försämrad sömn är en av de tydligaste konsekvenserna. Studier visar också att barn själva upplever att de spenderar för mycket tid på sociala medier, något som påverkar kroppsuppfattning och välmående.
Folkhälsomyndighetens utredare Sara Fritzell och Helena Firelingsdorf betonar att även om rekommendationer för skärmtid är viktiga, är det svårt att hitta en universallösning. Barns individuella behov och sårbarheter måste tas i beaktning.
Initiativ för att minska skärmtiden
Kommuner och skolor tar allt fler initiativ för att främja fysisk aktivitet och minska skärmtiden. Herrljunga kommun har infört mobilförbud under lektioner och raster. Resultatet? Mer fysisk aktivitet, minskad mobbning och ökad studiero. Genom att blockera sociala medier och spel på skolans iPads har de också skapat tydliga regler för skärmanvändning.
På andra håll, som på Västerportskolan i Ystad, har initiativ för gratis föreningsaktiviteter och rörelse integrerats i skolvardagen. Rörelsepauser under lektionerna är ett exempel på hur rörelse kan bli en naturlig del av skoldagen.
Vad säger statistiken?
Norska och svenska barn spenderar i genomsnitt 6–7 timmar om dagen framför skärmar. Samtidigt når läsning nya bottennivåer, enligt Olov Belander vid norska Helsedirektoratet. Det behövs nya strategier för att kombinera skärmar med hälsosamma aktiviteter och social interaktion.
Data- Pep rapporten - skärmtid kopplad till ångest och depression
Vägen framåt – från passivitet till aktivitet
Lisa Bragte, hållbarhetsansvarig på Länsförsäkringar, beskriver ett experiment med en AI-driven avatar som illustrerar hur barn påverkas av sociala medier. Hon varnar för att psykisk ohälsa bland unga aldrig har varit så dålig som nu. Föräldrar måste därför sätta tydligare gränser och vara delaktiga i sina barns digitala liv.
Slutsatsen är tydlig: skärmar är här för att stanna, men det är vårt ansvar som vuxna att guida barnen mot en hälsosam balans. Genom att kombinera social interaktion, fysisk aktivitet och digital medvetenhet kan vi skapa en framtid där tekniken används som ett verktyg för utveckling – inte som ett hinder för välmående.
En framtid med balans
HälsoAkademikerna föreslår flera lösningar för att främja en balanserad användning av skärmar:
- Skapa tydliga zoner i skolor för aktivitet, vila och social samvaro.
- Öka fysisk aktivitet under skoldagen genom exempelvis aktiv rastgård och rörelsepauser.
- Inför hälsopedagoger i skolor som en del av elevhälsoteamen.
- Utbilda föräldrar och skolpersonal om risker och möjligheter med skärmtid.
Av Josefine Jönsson