
Debatt: rätten till kommunikationshjälpmedel
Altinget 2025-03-19: Bristande kunskap gör att kortsiktiga kostnader prioriteras före människors livskvalitet. Det skriver företrädare för Neuro, Riksförbundet FUB, CP Sverige, Riksföreningen JAG och Logopedförbundet och ALS-forskaren Caroline Ingre i ett debattinlägg.
Kommunikation: en mänsklig rättighet
Att kommunicera är en mänsklig rättighet och för måga med sjukdomar eller funktionsnedsättningar som ALS, cerebral pares och autism är högteknologiska kommunikationshjälpmedel det enda sättet att göra sig förstådda. Tyvärr upplever användare en successiv försämring av stöd, vilket också lyfts i rapporten Att få det stöd man behöver från Myndigheten för delaktighet. FN har också riktat stark kritik mot Sverige för brister när det gäller att leva upp till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Bristande kunskap och otydlig ansvarsfördelning
Debattörerna pekar på att bristande kunskap leder till att kortsiktiga kostnader prioriteras före människors livskvalitet. Det är exempelvis inte ovanligt att en person får ett felaktigt hjälpmedel, eller inget alls. Förskrivare, som logopeder och arbetsterapeuter, behöver bli fler och de måste få mer kunskap och tid att vidareutbilda sig. Det är stor variation mellan olika regioner när det gäller förskrivningsprocesser och dessutom brister ofta samverkan hos svenska myndigheter. Idag ligger beslut om och ansvar för hjälpmedel utspritt hos kommuner, regioner, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.
Samhällsnytta och livskvalitet
Med förbättrad kommunikationsförmåga minskar behov av vårdkontakter medan möjligheter till arbete och studier ökar, både för användare och anhöriga. Detta framgår av en hälsoekonomisk studie från 2024 av undersökningsföretaget Augur på uppdrag av det svenska medicinteknikföretaget Tobii Dynavox. Studien drar två viktiga slutsatser: dels att användare upplever att de får dubbelt så hög livskvalitet med ett kommunikationshjälpmedel, jämfört med hur livet skulle ha varit utan det, dels att samhället kan spara över tre gånger kostnaden för varje användare.
Debattörerna vill se en ökad nationell styrning och transparens i förskrivningsprocesser för att säkra likvärdig tillgång till adekvata hjälpmedel över hela landet. Man föreslår också utförliga utprovningsprocesser, anpassadd tillgång och utprovningstid efter behov.
Läs hela debattinlägget!
Neka inte människor med funktionsnedsättningar rätten att kommunicera