Juridik för logopeder

Logopeder har legitimation för sitt yrke. Legitimation är det viktigaste beviset på en yrkesutövares kompetens inom hälso- och sjukvårdens område och förbehålls yrkesgrupper som uppfyller särskilda krav på både yrkesfunktion och utbildning. Legitimationen är med andra ord en form av kvalitetsstämpel gentemot en patient som söker vård hos dig som är legitimerad logoped.

För närvarande finns det 21 yrkesgrupper som kan legitimeras av Socialstyrelsen. Alla dessa yrken har skyddade yrkestitlar inom hälso- och sjukvårdens område. Detta innebär att beteckningen legitimerad respektive yrkestiteln endast får användas av den som har legitimation för yrket. Den som saknar legitimation och arbetar inom hälso- och sjukvårdens område får inte heller använda en titel som kan förväxlas med en skyddad yrkestitel. Ingen får alltså kalla sig logoped eller legitimerad logoped utan att ha legitimation för yrket. Det är ytterst verksamhetschefen som ansvarar för att det finns rutiner att kontrollera legitimationen vid anställning av logopeder och andra legitimerade yrkesgrupper.

Som legitimerad yrkesutövare räknas du som hälso- och sjukvårdspersonal och har ett personligt ansvar för dina insatser och råd när du arbetar inom hälso- och sjukvårdens område. Du har också ett antal skyldigheter som framgår av olika författningar, bland annat patientsäkerhetslagen.

Vissa av legitimationsyrkena har utöver skyddad yrkestitel också ensamrätt till sitt yrke. Behörig at tutöva yrke som apotekare, barnmorska, läkare, receptarie och tandläkare är endast den som harlegitimation för yrket eller som särskilt har förordnats att utöva det

.Logopeder, liksom de flesta andra legitimationsyrken, har inte ensamrätt till sitt yrke. Det innebär att det ytterst är arbetsgivaren (verksamhetschefen) som bestämmer om en person som saknar legitimation för yrket ändå ska arbeta med logopeduppgifter. Det är varje verksamhetschefs ansvar att – inom ramen för personella och övriga resurser som vårdgivaren ställer till förfogande – leda arbetet och fördela arbetsuppgifterna allt efter art och svårighetsgrad och med hänsyn till behovet avkompetens och yrkeserfarenhet. Verksamhetschefen svarar för att den personal som ska utföra olika arbetsuppgifter har tillräcklig kompetens för detta. Dessa krav medför att det i praktiken är ovanligtatt en person som inte är legitimerad logoped utför sådana arbetsuppgifter.om är avsedda att ge uttryck för vilka grundläggande krav som myndigheten ställer på den enskilde när det gäller yrkeskunnande, kompetens, förhållningssätt och erfarenhet. För logopeder finns det ännu inte sådana kompetensbeskrivningar.

Skolan är en betydelsefull del av barn och ungdomars vardag. Enligt skollagen har varje barn och elev rätt att få det stöd som behövs för att kunna utvecklas och lära på bästa sätt. I lagen uppmärksammas också behovet av en utökad elevhälsa för att stödja detta lärande, bland annat genom tillgång till hälso- och sjukvårdspersonal i form av skolläkare, skolsköterska och psykolog. Skolan kan utöver dessa lagstadgade grupper även ta in andra legitimerade professioner, exempelvis logoped.

Allt fler kommuner inser fördelar med att anställa logoped inom pedagogisk verksamhet och antalet kommunanställda logopeder har därför ökat kraftigt. Jämsides med studie- och yrkesvägledare är logopeden för närvarande den största icke lagstadgade yrkesgruppen inom elevhälsan.

Eftersom den pedagogiska verksamheten skiljer sig från verksamhet inom hälso- och sjukvården kan det ibland uppstå situationer när det är svårt för dig som är logoped att veta vad som ska tolkas som hälso- och sjukvård. Chefer och kollegor kanske också gör egna tolkningar av ditt uppdrag. Vanliga frågor som diskuteras är om logopeden har ett medicinskt eller pedagogiskt uppdrag? Ska logopeden dokumentera i patientjournal? Vilka regler gäller för tystnadsplikt och sekretess?

Det är din legitimation i kombination med dina arbetsuppgifter som avgör om du arbetar inom hälso- och sjukvårdens område. Om du är anställd för att exempelvis handleda personal eller utföra generella insatser såsom avidentifierad handledning av elever, anses du inte bedriva individinriktad hälso- och sjukvård. Det betyder att du inte behöver föra journal enligt patientdatalagen och du omfattas av samma sekretessbestämmelser som övrig pedagogisk personal. Har du däremot anställts som logoped för att arbeta individuellt med elever (patienter) utifrån din legitimationskompetens betraktas det som hälso- och sjukvård. Det betyder bland annat att du har ett eget yrkesansvar för dina insatser och även i övrigt ska uppfylla de skyldigheter som framgår av olika lagar och som beskrivits i tidigare avsnitt. Din arbetsgivare betraktas i denna del som vårdgivare och omfattas av de skyldigheter som följer av hälso- och sjukvårdslagstiftningen.

En konsekvens av att du arbetar med individinriktade insatser är att du som logoped omfattas av samma sekretess som gäller för hälso- och sjukvården. En annan konsekvens är att du ska dokumentera i journal. Observera dock att det är vårdgivaren som ansvarar för att genom direktiv säkerställa att ledningssystemet innehåller rutiner för journalföring. Det innebär att det ytterst är din arbetsgivare som ansvarar för att du som logoped ges förutsättningar att fullgöra dina skyldigheter att journalföra.

Du kan läsa mer i Logopedförbundets skrift Riktlinjer för logopeder i pedagogisk verksamhet

Om du ska starta ett eget företag måste du ta ställning till en mängd praktiska frågor. Vilken företagsform ska du ha och hur ska du nå dina kunder? Vilka tjänster ska du erbjuda? Hur ska du finansiera och prissätta dina tjänster? Räcker socialförsäkringsskyddet eller behöver du komplettera med egna försäkringar? Hur fungerar skattereglerna? Ska du arbeta som logoped i ditt företag måste du dessutom tänka på vilka praktiska konsekvenser som det medför att arbeta inom hälso- och sjukvårdens område.

Om du startar ett företag inom din logopedkompetens och avser att erbjuda individuella insatser till exempelvis patienter, brukare, klienter eller kunder så räknas det till hälso- och sjukvårdsverksamhet. Detta gäller oavsett om du arbetar på uppdrag eller avtal med offentlig vårdgivare eller om du driver ditt företag helt privat. Alla vårdgivare ska anmäla nya verksamheter till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Vårdgivaren är också skyldig att anmäla om verksamheten flyttar, förändras eller läggs ner. Du anmäler enklast via myndighetens webbplats, www.ivo.se. Observera att du inte behöver ett formellt godkännande av IVO för att starta och driva din verksamhet.

För att bedriva hälso- och sjukvård måste du vidare ha en giltig patientförsäkring. Omfattningen på försäkringen beror på inriktningen av din verksamhet och hur många patienter du avser att behandla. Om du är medlem i SRAT kan du via ditt medlemskap teckna avtal om en företagsförsäkring där du bland annat kan utöka skyddet med en patientförsäkring. Kontakta i så fall SRAT för mer information.

Som egenföretagare inom hälso- och sjukvården räknas du som vårdgivare. Det innebär att bestämmelserna i hälso- och sjukvårdslagen gäller din verksamhet på samma sätt som lagen gäller alla offentliga och privata aktörer som bedriver hälso- och sjukvård. Ledningen utövas av dig personligen och du har samma övergripande skyldigheter som andra vårdgivare. Hur långtgående skyldigheter du har beror dock på verksamhetens omfattning och innehåll.
I din yrkesutövning som legitimerad logoped måste du också beakta dina skyldigheter enligt patientsäkerhetslagen och andra författningar. Det innebär bland annat att du måste arbeta i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet och att vården så långt som möjligt ska utformas och genomföras i samråd med patienten. Du måste uppfylla kraven på en god och säker vård och har också ett eget yrkesansvar för hur du fullgör dina arbetsuppgifter. Vid vård av patienter måste du föra patientjournal. Du är också skyldig att iaktta tystnadsplikt och sekretess.
Väljer du att kombinera anställning med eget företag måste du tänka på att anmäla en sådan bisyssla till din arbetsgivare så att du inte riskerar din anställning. Enligt gällande kollektivavtal för kommuner och regioner får en arbetsgivare förbjuda bisyssla om den inverkar hindrande för arbetsuppgifterna, påverkar arbetstagarens handläggning av ärenden i arbetet hos arbetsgivaren eller innebär en verksamhet som konkurrerar med arbetsgivarens.