Lotsyrket
För att bli lots krävs att man är svensk medborgare, har sjökaptensbehörighet (det vill säga Sjökaptensbrevet ute) samt erfarenhet som seniorbefäl i handelsflottan.
Efter genomgången obligatorisk grundkurs, SGFL på fyra-sex veckor, praktiserar sedan lotsaspiranten tillsammans med utsedda kolleger i 0,5 - 1 år i det område man sedan ska lotsa. På vissa lotsstationer dröjer det upp till fyra år innan man är fullt utbildad.
Arbetet är koncentrerat och innebär oregelbunden tjänstgöring dygnet runt. Lotsen är disponibel för tjänstgöring 182 dygn per år. Av dessa är 27 semesterdygn, vid uttag av dessa återstår 155 tjänstgöringsdygn om perioder 4-7 dygn. Schemats upplägg och tjästgöringens indelning skiljer sig från område till område.
Lön
Lotselev har cirka 46 350 kronor / månad i grundlön (2023) och under utbildningstiden inga andra tillägg till lönen.
Vid erhållen första styrsedel går man upp till nästa lönenivå och erhåller tillägg i form av bordningstillägg, lotsningstillägg och reseersättningar. Grundlönen ökar med tid i yrket och slutlönen som erhålls efter 15 år i tjänst ligger på 56 070 kronor / månad (2023).
Det tillkommer även ett rörligt tillägg på 5 000 - 10 000 kronor per månad, beroende på hur många fartyg som lotsas. Andra tillägg kan också förekomma.
Pension
Lotsyrket är ett utpräglat säkerhetsarbete. Den oregelbundna arbetstiden är fysiskt och psykiskt krävande. Enligt gällande kollektivavtal har man rätt att pensioneras när man uppnår åldern 60 år. Pension utbetalas därefter fram till 65 års ålder.
Den pension som erhålls mellan 60-65 års ålder baseras på de fem sista tjänstgöringsåren som lots. För att erhålla full förmån ska man ha tjänstgjort för Svenska staten eller på svenska pensionsgrundande kollektivavtal för annan arbetsgivare i 30 år, det vill säga 360 månader, efter 28 års ålder. Om man inte uppnår full tjänstgöringstid minskar pensionsförmånen med motsvarande faktor. Om man t. ex. enbart uppnår 20 års kvalificerande tid så blir storleken på lotspensionsen 2/3.