Ny nationell modell för riskbedömning i tandvården

Syftet är att skapa en strukturerad, evidensbaserad metod för att bedöma risker vid basundersökningar och säkerställa en mer effektiv användning av det statliga tandvårdsstödet. Detta initiativ är ett viktigt steg mot en mer kunskapsbaserad och effektiv tandvård i Sverige.

Sveriges Tandhygienistförening, STHF, är en av organisationerna som har nominerat personer till konsensusprocessen. STHF ser positivt på ett nationellt beslutsstöd till legitimerade behandlare.

– Det är positivt med ett nationellt riskbedömningssytem och vi ser det som särskilt viktigt att även kontextuella parametrar såsom livssituation, beteende, förmågor och resurser inkluderas, säger Fouzieh Eliassy, ordförande i STHF. De kan indirekt påverka munhälsan och har därför stor betydelse. Friskfaktorer och andra positiva resurser främjar förutsättningarna att bibehålla en god munhälsa, inte enbart avsaknad av riskfaktorer. Detta är områden som tandhygienistprofessionen har ett stort fokus på i möten med patienter. Koppling till nationella riktlinjer är i positiv riktning, säger Fouzieh Eliassy.

Konsensus om riskfaktorer
En central del av arbetet har varit att fastställa vilka faktorer som bör ingå i riskbedömningen. Genom en konsensusprocess har 53 faktorer identifierats som viktiga för att bedöma tandhälsorisker, baserat på anamnes, undersökning och externa källor som Försäkringskassans register och Nationella läkemedelslistan.

Internationell inspiration
Socialstyrelsen har också granskat internationella riktlinjer från bland annat England, Skottland och Danmark, som bedöms hålla hög metodologisk kvalitet och kan ligga till grund för den svenska modellen.

Nationellt kunskapsstöd och strukturerat anamnesformulär
Nästa steg är att utveckla ett nationellt kunskapsstöd för riskbedömning, inklusive ett strukturerat anamnesformulär, som underlättar för tandvårdspersonal och gör riskbedömningen mer effektiv och systematisk. Detta kommer att bidra till en bättre och mer jämlik tandvård för alla patienter i Sverige.

STHF ser mycket positivt på att framtida steg i processen kommer att tas i nära samarbete med professionerna och dem som faktiskt kommer att arbeta med modellen.

– Mycket glädjande att man ser vikten av att fortsatt inkludera berörda professioner i arbetet. Utformningen av riskbedömningsinstrumentet är avgörande för nyttan och tilliten till systemets relevans, säger Fouzieh Eliassy. Det är viktigt att säkerställa att riskbedömningsmodellen inte innebär ytterligare administration för behandlarna.

Samverkan och förankring
För att modellen ska bli framgångsrik krävs fortsatt samarbete mellan myndigheter, tandvårdspersonal och patientföreträdare. Socialstyrelsen planerar också att integrera modellen i det statliga tandvårdsstödet, vilket stärker kunskapsstyrningen och gör riskbedömningen mer resurseffektiv.

Att utveckla en nationell modell för riskbedömning inom tandvården