”Hur farligt är vitt snus?”

Allt fler unga snusar – och det är fortsatt det vita snuset, små nikotinpåsar som säljs i smaker som mint, espresso och röda bär, som ökar i popularitet. Ändå är den belagda kunskapen om vilka effekter det har på tänder och munhåla i det närmaste obefintlig.
På Folktandvården Stockholm försöker man råda bot på det. Sedan förra våren pågår forskningsprojektet ”Orala förändringar vid användning av nikotinpåsar”.
Forskningsledare är tandläkaren Lars Fredriksson. Han konstaterar att det vita snuset är en produkt som verkar ha kommit för att stanna, som patienterna använder och har frågor om.
− Vi måste kunna ge dem svar. Samtidigt behöver vi få veta vad som händer hos våra patienter för att kunna avgöra vårdbehov och utveckla behandlingsmetoder, säger han.
Deltagare till studien rekryteras genom de folktandvårdskliniker i Stockholmsområdet med störst andel snusanvändare. De delas in i tre grupper som ska jämföras med varandra: de som använder vitt snus, de som använder brunt snus och icke-användare. Alla är i åldrarna 18–30 år.
Lars Fredriksson berättar att patienterna får frågan om att delta i samband med ett ordinarie tandvårdsbesök. De som tackar ja ombeds svara på ett frågeformulär och får komma tillbaka till kliniken för ytterligare en klinisk undersökning.
− Då undersöks allt från slemhinneförändringar och fickdjup till kariesförekomst. Det är samma saker som vid en vanlig undersökning, men mer fördjupat, säger han.
Några av de frågor som söker svar är: Hur påverkar det vita snuset slemhinnorna? Vad innebär den i många fall höga nikotinhalten? Smaksättningarna – kan de framkalla allergier?
Eftersom studien ännu inte är avslutad kan Lars Fredriksson inte säga något om det slutliga resultatet. Men flera av de tandläkare som utför studiens undersökningar har rapporterat att slemhinneförändringar hos patienter som använder vitt snus, skiljer sig från de förändringar man brukar se hos patienter som snusar brunt.   
− De ser annorlunda ut än den traditionella snuslesionen. Det verkar inte bara bli en retning där prillan sitter, utan det vita snuset tycks påverka ett större område av munnen, säger han och fortsätter:
− Vitt snus har ofta högt nikotininnehåll, så vi misstänker att det kan ha med det att göra.
Det finns också tecken på att de kemiska substanser som smaksätter det vita snuset kan framkalla allergiliknande reaktioner. Lars Fredriksson säger att en av de forskare som är kopplade till studien, Karin Garming-Legert, specialist i oro-facial medicin på Karolinska institutet, har gjort sådana upptäckter.
− Hon har sett att det kan hänga ihop med vilken smak det är på snuset. Det är utanför den här studien, men bland annat har hon märkt att snus med mintsmak tycks ge större slemhinneförändringar. Så vi tror att smaksättningen har betydelse, säger Lars Fredriksson.
Han hoppas att den pågående studien på Folktandvården Stockholm ska ge tydligare svar. Förhoppningen är att all data ska ha samlats in före slutet av november. Det som gjort att det tagit lite längre tid än väntat, är att det har varit svårt att rekrytera tillräckligt många patienter som använder det traditionella, bruna snuset.
Lars Fredriksson tycker att det i sig säger något om utvecklingen på området.
− Det var otroligt lätt att fånga upp deltagare som snusar vitt snus i den här åldersgruppen. Utmaningen är att samla in deltagare till gruppen brunt snus. Särskilt med tanke på att vi även strävar efter en jämn könsfördelning, och att det fortfarande är fler killar än tjejer som snusar brunt, medan jättemånga unga tjejer använder det vita snuset, säger han.
Lars Fredriksson menar att vi är på väg mot ett paradigmskifte. Om utvecklingen fortsätter i enlighet med de siffror Folktandvården Stockholm har i dag, kommer det redan i slutet av nästa år vara fler kvinnor än män som snusar i åldersgruppen 18–30 år.
− Det blir i så fall första gången det är fler tjejer än killar som snusar, säger Lars Fredriksson.
Han tycker att det är oroväckande siffror. Inte minst med tanke på att det handlar om en ökning bland kvinnor i fertil ålder, samtidigt som forskning visar att nikotinet i snus kan påverka fostret hos gravida kvinnor.
− Några av riskerna är för tidig förlossning och att fostret får mindre näring. Ju högre nikotinhalt desto större risk, säger Lars Fredriksson.
Därför välkomnar han utredningen ”En trygg uppväxt utan nikotin, alkohol och lustgas”, som tidigare i år presenterades för Socialdepartementet. Bland de åtgärder som föreslås finns bland annat ett förslag på att införa en högsta tillåten nikotinhalt på 12 mg/g snus.
− I dagsläget finns ingen övre gräns. Många av de unga tjejer som börjar snusa nu, har ingen koll på hur mycket nikotin det snus de själva använder innehåller, säger Lars Fredriksson.

Text: Camilla Adolfsson

Foto av Lars Fredriksson: Anna Molander

FAKTA/Forskningsprojekt om hur vitt snus påverkar munhälsan
Studien startade våren 2023.
Genomförs på nio kliniker inom Folktandvården Stockholm.
Består av dels ett formulär med frågor, bland annat om vilket märke deltagaren snusar, dels en klinisk undersökning av tandläkare som specialutbildats för forskningsprojektet.
Sammanlagt ingår nästan 400 patienter.
I nuläget förväntas studien vara avslutad i början av 2025.

FAKTA/Mer om ”En trygg uppväxt utan nikotin, alkohol och lustgas”
Sommaren 2022 fick den särskilda utredaren Inga-Lill Askersjö i uppdrag av regeringen att göra en översyn av hur alkohol, nikotin och lustgas ska regleras. I mars i år presenterade hon utredningen ”En trygg uppväxt utan nikotin, alkohol och lustgas”. Den innehåller förslag på en rad olika förändringar. Bland annat att införa tobaks- och nikotinfri skoltid, att styckförpackningar med så kallat tobaksfria nikotinprodukter ska innehålla minst 20 portioner och att 12 mg/g ska vara högsta tillåtna nikotinhalt för både vitt och brunt snus. Utredningen har varit ute på remissrunda och Sveriges Tandhygienistförening har ställt sig bakom de förändringar som utredningen föreslår på nikotin- och tobaksområdet.