Lactobacillus reuteri, foto: Shutterstock
Hur utvecklar munbakterier syratolerans?
Munnens bakterier skyddar oss från sjukdomar. När vi äter för mycket socker eller slarvar med tandborstningen så rubbas bakteriefloran och den orala miljön blir sur. En ny avhandling av Gabriella Boisen vid Malmö Universitet har i tre delstudier sett på hur munnens bakterier utvecklar syratolerans, bland annat genom att ha exponerat dem för sjunkande pH-värden och probiotiska bakterier. Avhandlingen visar att bakteriernas syratolerans kan påverkas av en mängd signaler i deras omgivning.
När bakterier i munnen utvecklar syratolerans så kan de bidra till en oral miljö med lågt pH. Det får i sin tur negativa konsekvenser för munhälsan och kan innebära att karies utvecklas.
– Jag upptäckte redan det första året på tandläkarutbildningen att den orala mikrobiologin var ett väldigt spännande område och fick möjligheten att skriva min kandidatuppsats om orala bakteriers syratolerans på avdelningen för Oral Biologi. Det som verkar skydda munhålan bäst är när den orala bakteriefloran består av många olika bakteriearter där enstaka arter inte får möjlighet att ta över och när tillväxten av bakterier inte blir för stor, säger Gabriella Boisen.
Många bakteriearter
I den första delstudien analyserade forskarna orala bakterier som isolerats från friska individer och hur bakterierna reagerade på att växa i biofilm och exponeras för gradvis sjunkande pH-värden. Resultaten visade att flera av munnens bakteriearter kan anpassa sig till en sur miljö. Syratoleransen kan dessutom förstärkas när bakterier fäster till en yta eller kommer i kontakt med salivproteiner.
– Det vi har kunnat se är att väldigt många olika bakteriearter verkar kunna anpassa sig till en sur miljö och utveckla en hög syratolerans. Utifrån mina egna resultat, men också andra studier, verkar det inte finnas specifika bakterier som orsakar utvecklingen av karies. I stället bidrar väldigt många olika arters gemensamma egenskaper till kariesprocessen. Hög syratolerans är en av nyckelegenskaperna, säger Gabriella Boisen.
Plackprover från barnI den andra delstudien togs plackprover från förskolebarn 2–5 år gamla. De delades in i två grupper, den ena med kariesfria barn och den andra med barn med mycket karies. Proverna visade att 25 bakteriearter var betydligt rikligare förekommande i kariesgruppen, bland annat arter av Streptococcus, Prevotella, Leptotrichia och Veillonella.
– Det var väldigt spännande att se att plackprover från barn med hög kariesaktivitet hade en högre syratolerans än plackprover från barn utan karies. Eftersom plackproverna bestod av så många olika bakteriearter, tyder detta på att bakterierna från barnen med karies har kunnat anpassa sig till en sur miljö. Plackets egenskaper kan skilja sig åt beroende på individens orala hälsa.
Probiotiska bakterier
I den tredje delstudien undersöktes om munbakterierna kunde utveckla syratolerans i närvaro av probiotiska bakterier. Resultatet visade att Lactobacillus reuteri förhindrade utveckling av syratolerans hos de orala bakterierna och även förändrade deras genuttryck.
– Vi har sett på tre gener som alla visat sig vara involverade i bakteriers syratolerans och det är extra spännande att alla tre nedreglerades i närvaro av den probiotiska bakterien.
– Trots att många studier visar en effekt av probiotiska bakterier så är det inte något specifikt som kommit fram som visat sig påverka just syratoleransen. Det vore väldigt spännande att utforska detta område närmare. Om vi kan se vad det är dessa bakterier producerar, skulle dess produkter eventuellt kunna användas i framtiden för att påverka egenskaperna hos de bakterier vi har i vår mun.
Gabriella Boisen kommer att fortsätta studera orala bakterier vid Aarhus Universitet i Danmark.
Text: Marie Skoglund