Smittande intresse. Yrke: Epidemiolog

Varje år blir runt 1 500 stockholmare sjuka av tarmbakterien campylobacter.
Långt fler får klamyVdia och hundratals drabbas av MRSA, en typ av resistenta bakterier. Till det kommer ytterligare 67 diagnoser som är anmälningspliktiga, och således ska rapporteras till Smittskydd Stockholm. Där arbetar läkare, sjuksköterskor, socionomer, administratörer, jurister och epidemiologer med att hålla koll på smittläget i hela regionen. 

Den sistnämnda yrkesgruppen, epidemiologerna, är tre till antalet. En av dem heter Joanna Nederby Öhd och till hennes ansvarsområde hör tuberkulos, mag- och tarmsjukdomar, covid-19, barnvaccinsjukdomar samt zoonoser – det vill säga sjukdomar som sprids mellan djur och människor.
– Smittskyddsenheten får in stora mängder information om olika typer av smitta. För att kunna hålla fokus har vi epidemiologer delat upp diagnoserna mellan oss. 

Smittskydd Stockholm ligger på femte våningen i en 60-talsbyggnad i Hagastaden, på gränsen mellan Solna och Stockholms innerstad. I samma hus ligger Folkhälsomyndigheten och i kvarteren hittar man också Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Joanna Nederby Öhds arbetsrum ligger i en av två långa korridorer och om hon inte håller föreläsningar någon annanstans, arbetar hon antingen här eller hemma i Nacka på andra sidan stan.

När Joanna slår på datorn på morgonen kan hon sällan förutse hur dagen ska sluta. Kommer alla möten att kunna genomföras och kommer hon att kunna fokusera på att analysera data som planerat, eller kommer det att komma ett samtal som ställer allt på ända?
– Vad som helst kan hända. Jag kan få information om ett fall av mässling och så går veckan som jag tänkt ägna åt statistiska analyser till att sätta ihop en stab och hantera det akuta ärendet.

Nu hör just mässling till undantagen. Ett betydligt vanligare scenario är att Joanna får ett mejl från en privatperson som berättar att ett stort antal barn på en förskola har insjuknat med kräkningar och diarréer.
– Det första jag gör då är att kontakta förskolans rektor för att få information om hur många barn det handlar om, när de insjuknade, vilka symtom de har, vad de har ätit, hur lokalerna ser ut och så vidare, berättar Joanna. Nästa steg är att skicka ut ett informationsbrev till föräldrar och personal, kanske kompletterat med länk till en enkät med frågor om sjukdomsbilden. Ibland kontaktar Joanna även kommunens miljöförvaltning som kan hjälpa till med exempelvis kontroll av städning eller att ta prover på mat.

UTÖVER UTBROTTSHANTERING, epidemiologisk övervakning och statistiska analyser är undervisning och föreläsningar en viktig del av en epidemiologs arbete. Efter vår intervju ska Joanna undervisa läkare och sjuksköterskor om hälsoundersökningar av asylsökande på vårdcentraler.
– Jag älskar att undervisa och trivs med att stå på scen. Det har jag med mig sedan jag var ung och tänkte bli operasångerska.

JOANNA NEDERBY ÖHD har ett gediget CV. Mellan operaföreställningarna i början av 1990-talet och till att hon anställdes som epidemiolog på Smittskydd Stockholm 1 januari 2015 har hon hunnit med att jobba som volontär hos Moder Teresa i Indien, studera och arbeta på universitetet Berkeley utanför San Fransisco, läsa biomedicin samtidigt som hon blev mamma för första gången och finansierade studierna med arbete som  hovmästare på stockholmskrogen Sturehof. Sedan fem år skriver hon även på en doktorsavhandling om screening av turberkolos hos migranter och asylsökanden, som bör vara färdig att lägga fram nästa vår. 

Hur hinner du allt?
– Om man som jag är uppvuxen i en familj och en miljö där det alltid varit lite kaos och lite galet så tycker man bara att det är roligt. Och så får man vara snäll mot sig själv när man inte hinner med allt. Ibland får en rapport komma in lite senare än planerat. 

»Jag tyckte allt som hade med smitta att göra var
spännande och läskigt på samma gång.«

Joanna växte upp i Stockholm med sin mamma och styvfar, som i många år drev krogen Söders Hjärta. Två dagar i veckan bodde Joanna hos sin mormor, som också var  krogbranschen.
– Mormor arbetade som värdinna på olika klubbar och restauranger. Bland annat på Etoile, en gayklubb där en del av handlingen i Jonas Gardells roman Fjollornas fest utspelar sig. När de första fallen av hiv upptäcktes 1982 fanns några av de drabbade bland mormors vänner. Jag kände flera av dem som senare skulle dö i aids, och även flera som överlevde.

Joanna var nio år, men ingen undanhöll något. Det var, som hon säger, ”aldrig mycket hysch-hysch” i familjen. Det nya hiv-viruset var skrämmande, men också fascinerande: 
– Jag funderade mycket på hur det smittade. Jag hade läst om olika farsoter och tyckte allt som hade med smitta att göra var spännande och läskigt på samma gång. När andra barn läste sagor läste jag läkarböcker.

Fascinationen för smitta har följt henne sedan dess.
– Smittspårning är min grej, inte läkemedel och hur man botar sjukdomar.
Sådant sysslar min man, som arbetar i läkemedelsindustrin, med. Särskilt intressant tycker jag det är med kombinationen mat och smitta. Var kommer
smittan ifrån och hur kan vi stoppa den?

Så här i december undrar man förstås hur Joanna själv tänker kring mat och smitta. Tar hon för sig av julbordet på restaurang?
– O ja, utan att tveka! Man ska veta att vi har väldigt få utbrott av magsjuka som kan kopplas till restauranger eller caféer. De flesta större utbrott av magsjuka inträffar på förskolor och skolor och orsakas av norovirus, det som vi till vardags kallar kräksjuka. 

Joanna tycker att man ska njuta av mat man gillar utan att oroa sig. Det enda hon själv inte äter är ostron – för att hon inte gillar smaken. Däremot understryker hon att det är viktigt att behandla maten rätt även hemma:
– Tvätta händerna och var noga med hygienen. Smaka inte på köttbullssmeten! Och hantera rå kyckling på rätt sätt. 

Joanna Nederby Öhd

● Gör: Epidemiolog på Smittskydd Stockholm.
● Född: 1973.
● Bor: Nacka.
● Familj: Man och fem barn.
● Intressen: Mat, musik och att umgås med familj och vänner.

En dag på jobbet

08.00–09.00: Tar fram data över sjukdomsutbrott det senaste dygnet. Tittar på inkomna anmälningar från läkareoch laboratorier och börjar förbereda en föreläsning senare i veckan.

09.00–10.00: Avdelningsmöte. Hela Smittskydd Stockholm deltar och går igenom nya händelser, utbrott och statistik.

10.00–11.30: Möte med tarmgruppen på Teams. Smittskydd Stockholm är uppdelat i olika diagnosgrupper som träffas och går igenom status för den aktuella diagnosen. Är det utbrott på gång?Behövs smittspårning?  Provtagning? Är många sjuka skickar man ut en enkät till de drabbade för att få en överblick över situationen.

11.30–12.00: Tillbaka vid datorn för att sammanställa data. 

12.00–13.00: Äter lunch och tar en promenad.

13.00–14.00: Möte med migrationsgruppen, som förser vården med kunskap om vilka prover som ska tas på migranter och asylsökanden.

14.00–15.00: Möte med elevhälsans  medicinska insats. Pratar om uppdatering
av remisser och vaccinationer i samband med ofullständigt vaccinerade 
barn. 

16.00–18.00: Ordinarie arbetsdagen slutar 16.45, men får information om att 250 barn i en högstadieskola blivit magsjuka. Förbereder mig för att ägna
de närmaste dagarna åt att skicka ut enkäter, göra provtagningar och sammanställa data för att identifiera och stoppa utbrottet.

TEXT: ANNE RALF HÅLLBUS
FOTO: JOHAN STRINDBERG